Liziziz - i en värld av ord

Som rubriken avslöjar är korrekturläsningen över! ÄNTLIGEN!

Nu ska det skrivas projektrapport för fulla muggar!! ...

Vädret är underbart!
Jag har haft min sista tenta på gymnasiet!!
Igår hälsade jag på min älskade f.d. ponny!!! ♥

Här kommer lite uppdatering ang. boken:

Jag är nu inne på den sista veckan på projektarbetet. Söndag 23.29 är deadline.
Boken är nu färdigskriven och jag är riktigt nöjd.
Det som återstär är:

Korrekturläsa en sista gång.
Skriva baksidetext och en inledning.
Fixa en innehållsförteckning.
Skriva projektrapport.
Och sedan är jag endast ett betygssamtal ifrån studenten.

Det närmar sig med stormsteg.

Jag har, i mitt författarskap, stött på ett stort problem. Ett gigantiskt problem. (Och då menar jag ett problem utöver det faktum att jag gillar att överdriva dramatiken lite.)

Jag skriver en bok i studieteknik, som ska lära ut studieteknik, till de som inte kan lära sig saker. Förstår ni mitt problem? Jag skulle ju behöva skriva en guide för hur man läser boken, men hur ska läsare då kunna ta in det som står i den guiden? Ärligt talat, jag håller på att bli galen på detta.

◊ Hur kul man än trodde att man tycker det är att skriva, kommer det dagar då man inte vill skriva ett enda ord.

◊ Det finns cirka 3867985436 olika layouter att välja på. Liggande, stådende, A4, A5, typsnitt, storlekar, färger, kantlinjer, tabbar... Innan du har bestämt dig hur din bok ska se ut kommer du ha minst 37 nya, gråa hårstrån.

◊ Inget dödar inspration som deadlines.

◊ Du kan vara helt säker på att när du har skrivit klart något, sparat och stängt ner dokumentet kommer någonting på något mystiskt sätt ha ändrat på sig när du öppnar dokumentet nästa gång.

◊ Det är en ganska häftig känsla när man får till en rubrik, en mening eller ett helt kapitel sådär superbra så att du antar att enda förklaringen till detta måste vara att Oscar Wilde (eller annan valfritt geni) tillfälligt tog över din hjärna.

Här ser ni det allra första utkastet för kapitlet "Minnestekniker" - det absolut första, stapplande steget mot en bok!

Just nu sitter jag och skriver in kapitelidéer i datorn för fulla muggar.

Det blir upplägg 2, för er som vill veta.



Jag ska skriva en bok. Det är ganska häftigt ändå.

Då är det vardag igen och back in business. Denna veckan är för min del lugn. Men sedan följer några vanliga veckor innan det blir riktigt hektiskt ett tag. 100% praktik + 100% studier - hur tänkte du där, Liz?

Jag tänkte i alla fall nu släppa "kursiverat-knappen" och berätta lite vad som händer, och kommer att hända, på bokfronten. Enjoy!




I skrivande stund är all fakta insamlad och sammanställd i mitt lilla anteckningsblock. Där finns även ca 38945 olika idéer och uppslag. Min uppgift den här veckan och nästa är att bestämma vilka idéer som får vara med och leka och vilka som får gå hem till mamma och gråta... Dessutom ska jag försöka komma överens med mig själv och mig om vilket format boken ska ha, hur långa kapitlen ska vara, hur många kaptilen ska vara och så vidare. Kakbit, kanske vissa tycker men det är väldigt få gånger något är enkelt när det innefattar beslut + Liz.

Just nu velar jag mellan tre upplägg.

Projektplanen är den första, grundläggande byggstenen i projektarbetet. Ni kommer inte få se originalet, utan får nöja er med en blogganpassad version.

Idén till detta projektarbete födddes på ett möte med min SYO. Vi pratade om mitt intresse för studieteknik och hon sa att "sådana som du skulle berätta för våra elever hur man ska göra". På den vägen är det. Jag har alltid skrivit och skulle skriva även om jag inte får göra det på skoltid så beslutet att skriva en bok på skoltid var inte särskilt svårt.

I boken hoppas jag kunna besvara både frågan "Hur får man så bra betyg som möjligt med minsta ansträngning?" och "Hur gör man skolarbetet roligt?". Jag tror nämligen att dessa två hänger ihop. Har man inte roligt är det svårt att uppnå bra resultat - måste man gå länga omvägar är det svårt att ha roligt. För att lyckas besvara detta kommer jag självklart ta hjälp av litteratur som redan finns i ämnet. Men tyngdpunkten ska ligga på mina egna idéer och erfarenheter. Jag vill absolut inte att min bok blir en sammanställning av det andra redan har skrivit.